Så typiskt mig själv!
Jag lovade mig själv, verkligen LOVADE mig själv att jag bara skulle vara hemma den här helgen och inte göra något alls. Har haft lite mycket i några veckor och det märks på hur jag beter mig, är verkligen inte mig själv så några lugna dagar skulle passa bra. Och hur det går? Jag sitter och gör allt just nu för att ha något att göra i morgon, känner att jag kommer dö annars! Jag vill gå i skogen och plocka svamp, åka till ikea och ja allt! Johan gör så mycket han kan för att motarbeta och få vara hemma, haha! Men vi får väl se i morgon, dom flesta andra har redan saker planerade så jag kanske blir tvingad att stanna hemma i helgen, bööh!! Söndagen ska jag iaf baka och sånt har jag tänkt, städa och handla och sånt, så den dagen är nog fixad. Men i morgon, jag kommer dö!
Men ikväll ska det gå, hade en mindre ångestatack tidigare över det men nu är jag tillfreds med tanken på att sitta hemma, efter maten ska jag krypa ner i min onepiece och sen blir det film och mys med mina hjärtan, lovely!
Är det inte sjukt ändå!? Jag får ångest och panik över att sitta hemma, om Johan också är hemma är det helt okej, ibland går det och ibland inte, men helt själv funkar inte, då får jag panik direkt! Det måste vara något fel i mitt huvud, eller så är jag bara jävligt social!?
Och förresten, idag så tog alla pengar slut i mobilen och jag struntade i att ladda på den (har fortfarande inte gjort det) bara för att inte kunna sitta och försöka planera saker med folk, det gick sådär. Slutade med att jag tog Johans mobil för en stund sen och skickade iväg ett sms, haha!
